The Guardian (1990)

mars 18, 2011

Jag vet att det har varit (förvånansvärt) mycket 90-tals film den senaste tiden här på bloggen. Det är ett årtionde som jag egentligen hatar när det kommer till genrefilm. Trash is king lovar att bättra sig på den fronten i framtiden. Men idag ska vi snacka om en ganska bortglömd film av William Friedkin. Jag kan direkt avslöja för er att detta inte är någon ny Exorcisten. För mig är Friedkin grovt överskattad. Han gjorde en och en halv bra film. The French Connection är helt jävla fantastisk. Exorcisten är riktigt väl utförd, men haltar väldigt mycket. Dess största bedrift var att den lyckades bli den första skräckfilmen som var nominerad till en Oscar för bästa film. Jag har inte läst William Peter Blattys roman (och kan därför inte jämföra), men stör mig på att filmen i princip är reklam för katolska kyrkan. Detta betyder dock inte att Exorcisten är en dålig film. Jag spyr bra på det övertydliga budskapet (och har därför svårt för den). Efter denna dundersuccé har Friedkin inte gjort speciellt mycket skräckfilm alls. Han regisserade ett avsnitt av 80-tals versionen av The Twilight Zone och det är allt. Hur blev då hans återkomst med The Guardian?

Det första ni måste känna till om den här filmen är att den hade jävligt mycket problem på manusstadiet. Det ryktas om att flera av författarna gick i väggen när de försökte sammanställa Dan Greenburgs roman till en fungerande film. Slutligen hoppade Freidkin in själv och det verkar som om filmen skrevs färdigt medan den filmades. Det märks (men mer om det sedan). Universal trodde uppenbarligen The Guardian skulle sälja bara genom att de smällde upp namnet på snubben som regisserat Exorcisten på affischen. Detta medförde att jävligt mycket pengar lades på specialeffekter. Det var nu nästa problem uppstod. The main attraction, nämligen det levande trädet, pajade under inspelningen och det nya effektteamet gjorde lite förändringar som peppade Freidkin att skriva om manuset ännu en gång. Det var så filmens slut skapades. Som ni säkert förstått vid det här laget så är The Guardian en jävligt sabbad film. Det är förvånande att Universal inte bara la locket på hela skiten. Men det är väl logiken bakom profitmaximering; städa upp din sabbade vara så du åtminstone kan sälja den till någon (och få tillbaka en bråkdel av insatsen). Denna någon är uppenbarligen jag…

Phil (b-skådisen Dwier Brown) och hans flickvän Kate (grymt attraktiva Bond-bruden Carey Lowell från Licence to Kill) är ett yuppiepar som flyttar från Chicago till Kalifornien. Han är fotograf och hon är inredningsarkitekt och de ska ha en unge. I filmens början så ser vi hur ett annat par får sin bebis bortförd av en barnflicka som sedan erbjuder den till ett skumt träd ute i skogen. En text berättar för oss att druider brukade offra barn. Hur som helst så bestämmer sig våra huvudpersoner för en särskild barnflicka, men hon råkar ut för en dödlig olycka (en helt hysterisk scen!) så företaget skickar någon annan. Hon heter Camilla (Jenny Seagrove från Local Hero) och verkar helt perfekt. Den unga engelska kvinnan gör allt för Phil och Kate; lagar mat, tar hand om gäster, vill aldrig vara ledig och behandlar deras lilla unge som sin egen (allt ett yuppiepar i karriären kan begära!). Men hon är nästan för bra. När en av deras vänner gör närmanden så får han först kalla handen och när han sedan följer efter Camilla ut i skogen så ser han henne praktiskt taget ha sex med ett träd. Sedan mördas han av präriehundar. Ni hör väl hur det låter?

När The Guardian kom ut så blev den totalsågad. Jag brukar inte lägga så mycket värde vid filmrecensioner i mainstreampressen, men i det här fallet förstår jag verkligen deras argument. Filmen är jävligt sönder. I princip helt jävla idiotisk. Allvarligt talat värre än vanligt. Det finns flera argument för detta. Scenen när Camilla försöker ta parets unge ur kuvösen är ett exempel. Phil smäller till henne och sedan flyr han och Kate FRÅN ETT SJUKHUS FULLT MED FOLK (DE RINGER INTE POLISEN) OCH ÅKER HEM BARA SÅ ATT DE KAN ATTACKERAS AV DE DÄR JÄVLA PRÄRIEHUNDARNA! En annan fullständigt absurd aspekt är hur den här druidkvinnan har lyckats stjäla barn i (eventuellt) hundratals år utan att någon brytt sig speciellt mycket. Och hur fan hittade hon ett magiskt, levande träd i just Kalifornien (som i princip inte har någon jävla skog alls)? Samtidigt är det just sådana här märkligheter som gör The Guardian så himla underhållande. Det är en b-film med en alldeles för stor budget. Enstaka scener är även extremt välgjorda och (faktiskt) genuint läskiga. Totalupplevelsen är därför splittrad på gränsen till psykotisk. Det verkar ändå som om Freidkin var medveten om att hela projektet var kört för han fläskar på rejält med naket och gore (speciellt mot slutet vilket gör det hela ännu mer uppenbart). Jenny Seagrove har nog lika mycket tid utan kläder som med (hon är ju druid och dom beter sig väl så) och goreeffekterna är kanske inte jättefrekventa, men när de väl kommer så fläskas det på rejält. Det magiska trädet däremot får sin motsvarighet i Evil Dead 2 att framstå som din värsta mardröm…

Kontentan är i alla fall att The Gurdian är en grymt underhållande film. Den är påkostad och snygg, men samtidigt helt absurd. Det märkligaste av allt är att när Freidkin får fritt spelrum så lyckas han faktiskt skapa något genuint obehagligt. Men det blir såklart helt omöjligt att ta på allvar pga allt det andra. Glömde jag säga att Jenny Seagrove (av någon oförståelig anledning) är helt otrolig i sin roll?

Trailern får filmen att se ut som Handen som gungar vaggan. I jämförelse med The Gurdian så är det en Oscarkandidat! Inga magiska träd som pillar kvinnor på tuttarna och inga druider. 🙂

Annonser

11 svar to “The Guardian (1990)”

  1. Sofia said

    Bara våltäktsträdet gör den å andra sidan till en hundra gånger bättre film än det sambetitlade skräpet med Costner och Kutcher…

  2. Just det! Du menar filmen där Costner förvandlas till en sjöjungfru i slutet? 🙂

    Freidkins The Guardian är tokigt mycket mer underhållande än det där jävla skräpet…

  3. filmitch said

    Costner sjöjungfru? Vad är detta? Har jag helt missat.
    Den här filmen däremot tror jag att jag passar på även om den verkar vara underhållande om man är på rätt humör.
    Boken o filmen Exorcisten är f.ö ganska lika vill jag minnas men det är nog 20 år sedan jag läste boken.

  4. Det kallas humor, filmitch. 😉

    I slutet av The Guardian (2006) anspelas det på att han blivit någon jävla havsvarelse (när Kutcher räddas). Alltså en sjöjungfru!

    Jag har funderat på att läsa Blatty ett tag, men om filmen och boken är lika så avstår jag nog. Har du läst Legion? Den verkar mer intressant…

  5. filmitch said

    Legion har jag faktiskt inte läst, har liksom aldrig blivit av.

  6. Ricky said

    Har denna på en gammal VHS någonstans. Har dock inte sett den på evigheter. Vore ändå roligt att göra det igen. Hehe.

  7. Ricky: Do it. Den är faktiskt kul.

  8. […] kan liknas vid en jättesnigel. Tidigare i veckan kunde man läsa om våldtäcksträd över hos Trash is King men här är det som sagt en snigel som är sugen på lite sex. Någon egentlig förklaring till […]

  9. Sofia said

    Både Exorcisten och Legion tyckte jag i alla fall var jättejättejättebra när det begav sig. Kanske därför jag aldrig varit så vansinnigt förtjust i Friedkins version?

  10. Jag gillar Blattys Exorcisten III. Trots att bolaget sabbade filmen genom att tvinga honom att spela in en massa djävulsutdrivningsscener så märker man att det finns en annan jävligt intressant historia där. Därför är jag grymt peppad att läsa Legion.

  11. […] skrapa på ytan. Det är en rik och komplex historia Murphy och hans medförfattare Stephen Volk (The Guardian och Gothic). I grund och botten så är det en film om ensamhet. Alla karaktärer har förlorat […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: