Amerikanska remakes av svenska vampyrer och en liten paus

mars 1, 2011

Jag var jävligt skeptisk till den amerikanska remaken av Låt den rätte komma in. Jag älskar verkligen både John Ajvide Lindqvists roman och Tomas Alfredsons filmatisering. Let Me In är skriven och regisserad av Matt Reeves som tex regisserat den fullständigt ointressanta Cloverfield och skrivit manuset till kalkonen Under Belägring 2! Minst sagt anledning till oro alltså. Lite förvånande så är Let Me In en jävligt värdig remake. Reeves respekterar Alfredsons film helt galet mycket, vilket får honom inte bara att kopiera många scener rakt av (ända ner till kameravinklarna!) utan även att återskapa hela tempot och stämningen från den svenska filmen! Chloe Moretz som Abby/Eli och Kodi Smit-McPhee som Owen/Oskar fungerar också väldigt bra och har fin kemi. Men ingen sol utan fläckar. De få ändringar Reeves gjort fungerar dock sämre och känns väldigt amerikanska. Avsaknaden genusproblematik runt Abby/Eli är den absolut största missen och väldigt fegt. Om du redan sett Låt den rätte komma in så är det egentligen helt meningslöst att se remaken eftersom det i princip är samma film.

Nu har jag en fet hemtenta att ta tag i så jag är tvungen att ta en paus från bloggen. Syns igen måndagen den 7 mars.

Annonser

19 svar to “Amerikanska remakes av svenska vampyrer och en liten paus”

  1. filmitch said

    Här håller jag faktiskt inte alls med. Tyckte den amerikanska remaken var bättre. Lite snabbare tempo samt att jag gillade de förändringar man gjort, enda som var sämre var väl avsaknaden av Per-Ragnar samt att Abby var lite sämre. Däremot var jag tacksam att slippa Johan Palm kopian som Oscar. Ett stort lyft i filmen var när Owen tittar på Abbys foton det gav mig rysningar och Let me in fick en annan dimension är orginalet. Ska tillägga att jag inte läst boken och fann orginalfilmen orginell men tråkig.

    Lycka till på hemtentan!

  2. Oj, intressant text och motkommentar. Jag blir ju riktigt nyfiken på Let Me In, trots att jag inte gillade svenska versionen särskilt mycket (däremot älskade jag boken).

  3. Sorry filmitch, håller inte alls med om att tempot var högre. Var det länge sedan du såg ”Låt den rätte komma in”? Den amerikanska remaken hade dock lite mer utbyggda ”actionscener” vilket inte tillförde något för mig. Plus att CGI:n när Abby attackerade var grymt ful. Scenen med fotot ger jag inte heller mycket för. Uppfattade den som övertydlig (men så har jag läst boken).

    Att karaktären Virginia inte fick något utrymme alls i ”Let Me In” var en stor nackdel (hon är även viktig i boken). Det tog helt bort udden i scenen när hon brinner upp. Också töntigt att Reeves förvandlar henne till ett monster innan hon dör, när hon mer är tragisk i den svenska filmen. Men det jag stör mig på allra mest (vilket jag redan nämnt) är att ”Let Me In” helt tagit bort genusanalysen…

    Tack förresten, den kommer nog gå bra! 🙂

  4. filmitch said

    Kan tro att det spelar viss roll vad man tycker om filmen beroende på om man läst boken eller ej.
    Det var nog ngt år sedan jag såg filmen.
    Personligen gillade jag att de tagit bort A-lags gänget från remaken men kan nog ana att de tillför handlingen en viss realism åtminstone i boken för mig funkerade de som en bromskloss i filmberättandet. Jag kanske är mer av en actionman men allt hänger nog på vilka förväntningar man har.

  5. De tillför inte bara realism till handlingen, de är väldigt centrala karaktärer. Men visst håller jag med om att man får en annan bild av en filmatisering om man läser romanen denna bygger på.

    Trots att filmerna är lika så ligger den svenska närmare boken (fast även den skiljer sig rejält). Vi får dock komma ihåg att Ajvide Lindqvist själv skrev manus till Alfredsons film, så det är nog ganska mycket hans vision…

  6. filmitch said

    Ska ta och kolla in Lindqvist författarskap vid tillfälle har bara läst hans novellsamling o den var ok, speciellt titelnovellen pappersväggar.

  7. Sofia said

    Håller mig på BRC:s planhalva här: nyfiken på remake, halvljum inför svenska filmen, gillade boken skarpt.

  8. filmitch: ”Låt den rätte komma in” är hans överlägset bästa roman. ”Människohamn” är också bra. ”Hanteringen av odöda” var jag inte jätteförtjust i. Ska läsa ”Lilla Stjärna” när jag inte har så galet mycket kurslitteratur att plöja igenom…

    Sofia: Är jag den enda här som verkligen gillar Alfredsons filmatisering? Tyckte den var suggestiv, snygg och fångade den tragiska kärleksrelationen och förortsmisären väldigt bra. Uppskattar även att de tog bort hela grejen med att Håkan återuppstår (vilket inte finns med i remaken heller). Hade inte alls fungerat i en film…

  9. Min personliga uppfattning av filmatiseringen – och antagligen boken den bygger på – är att lämna det till svenskarna att göra en vampyrhistoria som är fantastiskt aptrist. Boken har jag dock inte läst eftersom jag sällan konsumerar skönliteratur.

  10. Och stort lycka till med tentan givetvis! Själv blir det jättepaus för min sida snart men jag kommer med mer detaljer när det är dags.

  11. Om du inte läst boken så har du missat något, Psykotronisk! Det finns en slutstrid med en monstervampyr i den (riktigt nasty) som inte alls finns med i filmatiseringarna (den delen hade dock varit jävligt svår att överföra till film på ett ball sätt). Bästa moderna skräckromanen jag läst på sjukt länge (och jag läser en hel del sådana). Visst är det möjligt att jag gillar Alfredsons film bara för att jag är torsk på romanen, men jag är definitivt inte ensam om det om man kollar runt där ute (och då räknar jag inte ens dom som gillar den svenska filmen utan att ha läst romanen).

    Tack! (håller på med den jävla skiten precis nu) Ser redan fram emot din återkomst.

  12. Sofia said

    Och jag tyckte att filmen totalt missade Eli-Oscarrelationen. Men visst, det var verkligen inte så dålig som jag fruktade. Å andra sidan har jag jäkligt låga tankar om svensk film i gemen 😉

  13. Sofia said

    Lycka till med tentan från mitt håll också!

  14. Plox said

    Tjafset om vampyr-remaken hoppar jag glatt över (fullständigt ointresserad av att se remaken). Men Cloverfield! Wtf – en skön monsterrulle ju!

  15. Sofia: Håller med om att relationen var underutvecklad och jag delar även dina åsikter om svensk film. Det var just därför jag blev så positivt överraskad av ”Låt den rätte komma in”.

    Plox: Sorry, blev åksjuk och stängde av. Tycker inte riktigt monsterfilm gör sig i det formatet…

  16. filmitch said

    Cloverfield gillade jag men är överlag positivt inställd i handkameragenren. De filmerna bör dock ses i hemmet då man lätt blir åksjuk vid en stor bioduk.

  17. Jag tror vi haft den här diskussionen innan, filmitch. Jag är inte förtjust i genren. Bortsett från några få riktigt bra pärlor, så tycker jag mest genren är en småjobbig fluga.

  18. norwood said

    Har lite svårt för Oskar. Tänker hela tiden på den där präktige Hampus i Den vita stenen (barn&familje Tv). Badhusscenen i sv versionen är överlägsen amrisen tycker jag. I övrigt är det jämnt lopp…

  19. Jag tillhör nog en av få som inte störde sig på Oskar (dock får jag inte samma associationer som du, norwood, eftersom jag inte har några minnen från Den Vita Stenen). Håller annars med om badhusscenen och att det är jämnt lopp…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: