Horror Hotel (1960)

december 13, 2010

För inte så länge sedan skrev jag om den fantastiska amerikanska tv-filmen The Night Stalker. Den regisserades av John Llewellyn Moxey. Innan han åkte över Atlanten, så gjorde Moxey mycket tv-produktioner i Storbritannien. Horror Hotel (även känd som The City of the Dead) var hans första biofilm. Den producerades av Vulcan och var bolagets första skräckfilm. Sedan skulle den brittiska studion byta namn till Amicus Productions och bli en av Hammers största konkurrenter under 60- och 70-talet. Amicus lyckades inte bara få Vincent Price att ställa upp i en av sina filmer (den underskattade Madhouse), utan lurade även frekvent över Hammer-favoriterna Peter Cushing och Christopher Lee (The Skull, The House That Dripped Blood och I, Monster för att nämna några). Ännu mer intressant är att väldigt många av Amicus manus skrevs av duktiga skräckförfattaren Robert Bloch (mannen bakom Psycho). Som ni förstår så var bolaget inte en tattigare version av Hammer utan stod stabilt på egna ben. Horror Hotel är just en av deras filmer med Christopher Lee. Hur lyckades då Moxey och Vulcan/Amicus med sin allra första utflykt i skräckterritorium?

Nan (Venetia Stevenson) läser en kurs om häxor på collage och ska precis skriva en stor uppsats. Hon frågar sin professor Alan Driscoll (en Christopher Lee i sitt esse) om var hon kan få fram fakta om häxprocesser och han tipsar den unga studenten om Whitewood, en liten stad i New England där den berömda häxan Elizabeth Selwyn brändes på bål. Nans bror Richard (Dennis Lotis) är också akademiker, men tror inte på det ockulta. Han är dock skeptisk till att lillasystern ska spendera ett gäng veckor i en isolerad by mitt ute i ingenstans. Nan har dock bestämt sig och ger sig iväg trots sin brors protester. På de ringlande och dimmiga landsvägarna som leder till Whitewood stöter Nan på en märklig liftare. Denna väluppfostrade, äldre gentleman försvinner plötsligt när Nan parkerar utanför Raven Inn. Värdshuset drivs av Mrs Newless (en väldigt karismatisk Patricia Jessel). Hon är märklig och sträng. Nan inser snart att verken värdinnan eller någon annan i byn vill prata med henne. Men sedan träffar hon en gammal, blind präst (Norman Macowan) som inte vågar lämna sin kyrka eftersom häxorna är efter honom…

Det första man märker med Horror Hotel är det ursnygga svartvita fotot. Det dimminsvepta Whitewood med sina enstaka invånare som (likt zombies) traskar fram över det tomma torget är riktigt stämningsfullt. Handlingen känns dock ganska kliché och hela introt när Nan anländer till staden har man sett ett gäng gånger innan. Men sedan händer något. Ungefär mitt i Horror Hotel gör manuset en helomvändning. Det manusknep som används är snott rakt av från en annan väldigt känd skräckfilm (jag kommer inte att säga vilken eftersom jag inte vill sabba för er), men det fungerar exakt lika bra här! Plötsligt blir Horror Hotel intressant. Ju längre in man kommer desto märkligare blir den också och känns framåt slutet mer som en italiensk gotisk skräckfilm än en brittisk Hammerutmanare. Detta är ett bra betyg eftersom jag (som ni känner till vid det här laget) är ett jävligt stort fan av italiensk skräckfilm! Slutet är också ganska creepy i all sin enkelhet. Horror Hotel är helt enkelt 75 väldigt välgjorda och underhållande minuter.

Även om du tycker att det verkar småtrist i början så håll ut! Det vänder och du kommer komma ihåg filmen som en minnesvärd ockult thriller. Och självklart så kommer jag att återkomma till Amicus filmer…

Trailern är på gränsen till att avslöja för mycket, men klarar sig precis…

Horror Hotel är public domain och kan ses i sin helhet här

Annonser

6 svar to “Horror Hotel (1960)”

  1. Et skön litet långkok till film minsann! Har den i någon box och slänger på den med jämna mellanrum där hemma. Fotot är som du konstaterade grymt snyggt!

  2. Den är förvånansvärt skön! Hela slutstriden med korset hade kunnat bli skittöntig, men blir pga hur den är filmad riktigt cool.

  3. […] exploitationbaben Helga Line. Visst skriker kombinationen Lee och Cushing både Hammer och Amicus, men det är helt okej eftersom det är dessa produktionsbolags filmer som den spanska regissören […]

  4. […] var inte bara Hammer och Amicus som gjorde gotisk skräck i England på 60- och 70-talet. Självklart medförde dessa två studios […]

  5. […] alldeles för få filmer från den fantastiska Hammer-konkurrenten Amicus Productions (endast Horror Hotel har hittills fått den äran). Bolaget är mest kända för sina antologifilmer (tex The House That […]

  6. […] filmer. Han debuterade i det brittiska skräckbolagets tjänst redan i deras första genrefilm, Horror Hotel. Gamley fortsatte sedan att skriva musik till Amicus allra bästa antologifilmer: Asylum, Tales […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: