Il Maestro: Sergio Martinos The Strange Vice of Mrs. Wardh (1971)

juni 20, 2010

Giallos har en speciell plats i mitt hjärta. Jag vet inte hundra vad det beror på. Kanske viljan till stilisering. Kanske de Agatha Chrisitie-doftande pusseldeckar-intrigerna. Kanske för att allt detta toppas av en betraktelse över människans allra mörkaste sexuella böjelser. Hur som helst var genren dominerande i Italien under början av 70-talet.

Från början var giallo en benämning på våldsamma b-kriminalromaner som såldes i varje italiensk kiosk. Giallo betyder gul och det var färgen på pappret i romanerna (gult papper är billigare än vitt). Det finns starka kopplingar mellan giallo-genren och den brittiska författaren Edgar Wallace. I Västtyskland började man filmatisera hans romaner. Det blev till blodiga och extremt stiliserade kriminalhistorier.

Mario Bava såg dessa filmer och ville göra något liknande i Italien. Den sista pusselbiten föll på plats för Bava när han såg svensken Arne Mattssons Mannekäng i rött. Redan innan det hade Bava blandat Hitchcock med Wallace i The Evil Eye. Genom Mattssons film hittade Bava sitt sammanhang (han lånade till och med modehus-miljöerna till Blood and Balck Lace). Detta blev startskottet för giallo-genren. Bortsett från att Bava startade den, så blev Dario Argento dess främsta utövare. Men giallos är inte lika med Argento (eller Bava för den delen). Väldigt många duktiga italienska regissörer hoppade på tåget, som tex Sergio Martino. Han gjorde sig främst känd för att göra filmer med den snygga Edwige Fenech. Genom henne blev genren synonym med sex.

The Strange Vice of Mrs. Wardh är Martinos absolut bästa giallo. På alla sätt är den det perfekta äktenskapet mellan sex, våld, stil och plot. Julie Wardh (Fenech) är gift med en diplomat i Rom. En kvinnomördare härjar och han kan (eller inte) ha en koppling till henne. Samtidigt plågas Mrs. Wardh av minnen av (och sin egen komplicerade attraktion till) ex-pojkvännen Jean (Ivan Rassimov). Deras förhållande var extremt sadistiskt och allt kompliceras av att Jean börjar dyka upp igen. Samtidigt inleder hon en kärleksaffär med en rik playboy (George Hilton). Mördaren kommer allt närmare Mrs. Wardh. Någon i hennes omgivning måste vara mördaren; Jean, älskaren eller kanske tom hon själv? Men om det är någon annan som är mördaren; vad fan är det han vill?

The Strange Vice of Mrs. Wardh är verkligen en perfekt giallo. Den har ett starkt fokus på kriminalhistorien (detta var innan Argento fick hegemoni inom genren med sin stil och sina Psycho-liknande handlingar). Martino skäms inte för sig. Filmen innehåller rika mängder sleaze och knullande. Framför allt springer Edwige Fenech runt naken mest hela tiden. Men tro inte att hon inte presterar på skådespelarplanet, för det gör hon. The Strange Vice of Mrs. Wardh kan vara hennes bästa roll någonsin.

Filmens plot är verkligen komplicerad och det finns mängder med red herrings (vilket innebär fintar riktade mot hur allting egentligen hänger ihop). Dessa är extremt effektiva och lurar den mest luttrade deckarälskaren. Och det är just vad den här filmen är; en väldigt klassisk pusseldeckare. Martino kryddar bara allt med sleaze (scenen med tjejerna i pappklänningar som börjar slåss sticker ut), 70-tals trendmedvetenhet och våld. Han paketerar allting i en jävligt attraktiv, stilistisk kostym. Trots alla tvära kast i slutet så är upplösningen väldigt tillfredsställande.

Mycket mer en kriminalare än många syskon inom genre. Men det är just därför som The Strange Vice of Mrs. Wardh skiner så starkt. Historien är helt enkelt väldigt bra. Visst blir sexet och Martinos gubbsjukhet ibland för mycket. Men bortse från det och fokusera på historien. Titta på bilderna och lyssna på musiken. Upplev helt enkelt den här filmen! Jag lovar att du kommer att bli överraskad. Och så har du Edwige Fenech att vila ögonen på…

Jag har lagt upp det här klippet tidigare, men det är MYCKET bättre än trailern. Det sätter Nora Orlandis musik och filmens fantastiska stil i fokus (och fångar känslan perfekt)!

Annonser

2 svar to “Il Maestro: Sergio Martinos The Strange Vice of Mrs. Wardh (1971)”

  1. […] Flera gånger så hjälptes Lenzis poliziotteschis av fantastiska manus signerade Ernesto Gastaldi (The Strange Vice of Mrs. Wardh, Death Walks on High Heels plus mycket annat bra). Även denna gång är Gastaldi skyldig till […]

  2. […] och förvecklingarna som leder fram till dess upplösning (i likhet med Martinos fantastiska The Strange Vice of Mrs. Wardh som Gastaldi också skrev) än morden, som med tiden blev allt mer sadistiska och utdragna. Visst […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: