Unhinged (1982)

juni 1, 2010

Jag har redan klargjort min kärlek till amerikanska lågbudget slashers från det tidiga 80-talet. Det var verkligen subgenrens guldålder (sorry Carpenter). Men finns det en sol utan fläckar? Nix. Unhinged kan vara den fläcken. Det är en FRUKTANSVÄRT billig och amatörmässig film (inte ”80:s craze straight to video”-billig utan bara ganska kass). Den är regisserad av Don Gronquist som…ehhh…inte gjort något annat alls. Och den har med en del ”skådespelare” (notera verkligen dessa situationstecknen!) som inte heller har gjort något annat alls. Vad finns då kvar? Förutom en GALET lång bilscen där folk bara kör och pratar strunt? Jag återkommer till det…

Ploten är verkligen standard slasher-område. Tre heta tjejer är på väg till en rockfestival. De kraschar med bilen (efter den outhärdliga scenen där de bara kör och kör…) och vaknar upp på mrs. Penroses gods (en, faktiskt, ganska bra Virginia Settle). Vägen är blockerad och en av flicksnärtorna är skadad. Alltså (suprise!) kan inte töserna lämna godset. Mrs. Penrose har en dotter (Janet Penner) och deras relation är minst sagt komplicerad. Så snabbt den gamla haggan får chansen är hon på dottern att hon knullar runt och är oanständig (trots att dottern helt uppenbart har ett galet behov av att vara mamman till lags). Hur som helst verkar det som om Penrose-släkten förhalar flickorna när de vill lämna godset. Slutligen får en av dom spel och trotsar den dysfunktionella familjen. Snart är hon död. Vem är mördaren? Penrose-brodern som var deformerad och utslängd ur familjen? Är det verkligen så enkelt?

Unhinged är verkligen din traditionella 80-tals slasher. Den innehåller en hel del omotiverat naket och en mördare som springer runt och har ihjäl folk på (nästan) kreativa sätt. Fast problemet med den är att Gronquist knappt vet hur man gör film. Det finns överhuvudtaget inget tempo i filmen, ingen uppbyggnad, ingen utpräglad visuell stil. Den är bara billig. Skådespelarna är verkligen katastrof (förutom redan nämnda Virginia Settle) och ljudet är så burkigt att man ofta har svårt att höra replikerna. Om ni tittar på bilderna här så får man lätt intrycket att filmen innehåller mycket gore. Inte ens det får man. Budgeten är så galet låg att man får en och 1/2 gorescen och sen basta! Pengarna var nog slut…

Filmen har ett trumfkort; en schysst plottwist på slutet. Visst har samma manusknep används många gånger, men jag tror ändå att det var fräscht när Unhinged kom. Det intressanta är att slutet också är väl utfört, så man verkligen får en mindre chock när det kommer. Detta är lite imponerande. Men pallar du med att lida igenom klyschorna i Unhinged bara för slutet? Misstänkte nästan det…

Glömde jag att berätta att filmen även, av någon oförståelig anledning, blev en brittisk video nasty?

Det finns inga rolig klipp från den här filmen, men kolla in The Cinema Snobs recension. Den är kul!

Annonser

3 svar to “Unhinged (1982)”

  1. Kul att två människor kan se samma sak på så olika sätt! ‘Unhinged’ är en personlig favorit trots att den har så många faktorer som talar mot sig. Skrev om den nyligen på min egen blogg.

  2. Jag har nu läst din recension och vad kan jag säga? Smaken är som baken, delad och… 🙂

    Jag gillar Nightmare in a Damaged Brain (som nästan ingen annan verkar gilla) så det jämnar nog ut sig i det långa loppet…

    Bra blogg förresten.

  3. […] som den absolut bästa representanten för denna slashercykel. Nightmare in a Damaged Brain och Unhinged är två andra exempel. Don`t Go in the House tillhör också denna period. Den kom ut samma år […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: