The Playgirls and the Vampire (1960)

maj 25, 2010

Det slog mig precis att jag inte skrivit om en ENDA 60-tals film! Vilket land är bäst att börja snegla på när det kommer till film från detta årtionde? Italien såklart! Under denna period föddes verkligen den italienska skräckfilmen. Den var från början väldigt influerad av de brittiska Hammer-filmerna. I frontlinjen för denna ”första våg” (den sk. gotiska vågen) gick Mario Bava, Riccardo Freda och Antonio Margheriti (Bava gjorde även de allra första giallo-filmerna under detta årtionde; The Evil Eye och Blood and Balck Lace, men det är en annan historia). Hur som helst så släppte dessa italienare ifrån sig flera jävligt bra gotiska skräckfilmer; Black Sabbath, The Whip and the Body, Kill Baby, Kill! (regisserade av Bava), The Horrible Dr. Hichcock, The Ghost (gjorda av Freda) och Horror Castle, Castle of BloodThe Long Hair of Death (med Margheriti i registolen). Många av dessa filmer hade den brittiska skönheten Barbara Steele i huvudrollen. Hennes främsta film är självklart Bavas Black Sunday. Den kom 1960 och samma år kom även Piero Regnolis L`ultima preda del vampiro (översatt: vampyrens sista offer). Men den är mest känd som The Playgirls and the Vampire.

Regnoli var ingen total amatör i skräckgenren. År 1956 skrev han I Vampiri tillsammans med Riccardo Freda (som sedan denna började regissera och Mario Bava avslutade). I Vampiri räknas som den första italienska skräckfilmen någonsin. Regnoli fortsatte sedan länge som manusförfattare till genrefilm. Han skrev bland mycket annat Nightmare City åt Lenzi, Patrick Is Still Alive åt Landi, Burial Ground åt Bianchi och Demonia åt Fulci. I och med att han hade jobbat med Freda på hans vampyrfilm är det inte jätteoväntat att en av de få filmer han själv regisserade också blev en gotisk vampyrrulle. En ganska kitschig och campy sådan, fast kanske inte så extremt mycket som man tror av titeln. Ploten är grymt simpel. Fem tjejer som showdansar och deras manager söker tillflykt i ett gammalt slott när deras väg blockeras av ett ras. På slottet bor greve Kernassy (Walter Brandi). Han reagerar väldigt starkt när han ser en av flickorna, Vera (Lyla Rocco), och börjar fråga ut henne om hennes bakgrund. På grund av Vera låter han dom övernatta i slottet. Men under natten försvinner en av tjejerna för att nästa morgon hittas död. Detta leder till avslöjanden om vampyrer och reinkarnation.

The Playgirls and the Vampires handling är grymt förutsägbar. Det finns en liten twist, men den är ganska ointressant. Humorn och tramset är faktiskt förvånansvärt nedtonat och uttrycks mest genom tjejernas manager (Alfredo Rizzo). Filmen är nästan helt blodlös. Vi får istället lite ”sexiga” dansnummer och en lite oväntad nakenscen (som jag tänker måste orsakat uppståndelse på den tiden). Något som däremot är helt okej är atmosfären. Slottet ser gotiskt ut och det svartvita fotot lyckas faktiskt ibland vara ganska stämningsfullt.

Filmen är bättre än vad man tror den är, men i slutändan bara förutsägbar och ointressant. Men som ett exempel på att det inte bara var Bava, Freda och Margheriti som gjorde gotisk skräck i Italien på 60-talet så är den såklart ovärderlig…

En sista lustig grej är att ploten i den här filmen är nästan exakt samma som i en annan italiensk vampyrfilm från samma år; Renato Polsellis The Vampire and the Ballerina, men mer om det en annan gång!

Annonser

Ett svar to “The Playgirls and the Vampire (1960)”

  1. […] under 60-talet för några få gotiska skräckfilmer om vampyrer; The Vampire and the Ballerina (som jag nämnt i en annan recension) och The Vampire of the Opera (ni kan nog tänka er vad inspirationskällan för den filmen var). […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: