Night of the Demons 2 (1994)

maj 11, 2010

Nu skriver jag igen om en uppföljare utan att ha skrivit om originalfilmen. Det skiter jag i eftersom jag nyligen såg om Night of the Demons 2 på en repig (och oklippt) VHS och blev grymt sugen på att skriva några rader om den. Denna film är grov nostalgi för mig. Länge hade jag den som en guilty pleasure. För att kort ge lite sammanhang så kom den första Night of the Demons 1988, regisserades av Kevin Tenney (Witchboard-filmerna) och den kan väl sägas ha en liten fan skara som vill kultförklara den. Filmen berättade hur Angela Franklin (Amelia Kinkade) först blev besatt av demonen i Hullhouse och blev DEMON-ANGELA (med ett stort fokus på det första ordet). I tvåan så är redan Angela etablerad som en het demonprinsessa som kläcker ur sig dryga oneliners på löpande band. Här försöker man få oss att tro att hon är en skräckikon, i bästa Freddy och Jason stil! Visst lät idén bra på pappret? En kvinnlig Freddy som växlar mellan het gothlook och olika typer av skabbiga demoniska former? Tyvärr blev det bara en film till och den gick straight to video. Sen var Angela bortglömd (i alla fall tills 2009 då det kom en tattig remake på den första filmen).

Nu ska vi i alla fall snacka om Night of the Demons 2. Om ni tycker regissören till den första filmen verkar ointressant så vänta bara tills ni hör vad Brian Trenchard-Smith (som regisserat denna) har gjort mer. Förutom Jason Blade-rullarna Day of the Panther och Strike of the Panther (en VÄLDIGT kortlivad australiensisk kung-fu serie!), så är hans mest kända filmer nog straight to video-fiaskona Leprechaun 3 och Leprechaun 4: In Space! Blir ni peppade på att se den här filmen? Jag fattar om ni inte är det; Night of the Demons 2 är på nästan alla punkter den typiska dåliga amerikanska splatterfilmen (vilket innebär trams, tarmar och naket!). Det är just detta som är charmen med den.

Handlingen denna gång kretsar runt Angelas syster Melissa (kallad Mouse för att hon är en tönt). Hon går på en katolsk friskola och alla är taskiga mot henne, utom Bibi (snygga Cristi Harris). På halloween bestämmer Bibis populära kompisgäng att lura med sig Mouse till Hullhouse för leka satanister och spela henne ett spratt (utan Bibis vetskap såklart). Allt går fruktansvärt fel och Angela släpps åter fri. Vännerna lyckas dock fly från demonhuset och ta sig tillbaka till festen på den katolska skolan. Angela har dock följt med och börjar förvandla eleverna till demoner åt höger och vänster. Det krävs en ockultintresserad nörd beväpnad med en super soaker fylld med heligt vatten och en kung-fu nunna för att driva dom tillbaka. Och självklart att Mouse vänder sig mot sin demonsyrra…

Ingen kan anklaga mig för att avslöja för mycket av handlingen eftersom alla kan tänka sig EXAKT hur den här filmen är. Det är en splatterkomedi som lånar friskt från Evil Dead-filmerna och andra (mer eller mindre) bättre filmer. Till dess fördel så måste det erkännas att trots att hela filmen är en enda stor kliché, så gör den trots allt allting rätt inom ramarna för denna kliché. Goreeffekterna är tex. väldigt imponerande och används väldigt flitigt. Filmen tar aldrig sig själv på minsta allvar heller, vilket faktiskt är lite befriande.

Det finns helt enkelt en charm. Eller……?? Nä. Den är verkligen skit. Inte jättekasst skit utan bara skit. Jag tror jag gillade den mest för att jag var svag för Cristi Harris…

En scen. Do I need to say more?

Annonser

5 svar to “Night of the Demons 2 (1994)”

  1. Hahaha, vilket underbart överspel! Av stillbilderna att döma tycks demonsminkningen vara inspirerad av Lamberto Bavas Demoni.

  2. Den är VÄLDIGT influerad av sminkningen i Bavas filmer (samtidigt som hela filmen är väldigt influerad av random 80-tals slasher och Evil Dead). Det är helt enkelt en jävla soppa av det hela.

  3. Själv finner jag alla tre filmerna i denna serien väldigt underhållande och sen kan man inget annat än gilla en film där huvudantagonisten dansar loss till Rapture av Morbid Angel 🙂

  4. Hehehe. Av de tre Night of the Demons-filmerna ligger den här mig nog närmast om hjärtat. Kanske för att det var den första jag såg. Men nog mest för att jag tyckte Cristi Harris var jävligt het… 🙂

  5. […] Blood Wings (för att nämna några). Hennes två största roller var nog i Night of the Demons (vars uppföljare jag recenserat) och i Return of the Living Dead. Detta säger en del om Quigleys val av roller och just pga detta […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: