The Washing Machine (1993)

maj 2, 2010

Nu är vi slutligen framme vid en italiensk regissör som är exploitation i ordets sanna bemärkelse; Ruggero Deodato! Han har verkligen exploaterat en mängd genrer och gjort italiensk b-action, sword and sandal, postapokalyps, mjukporr och såklart kannibalfilm. Deodatos filmer känns alltid lite halvhjärtade och oslipade. Han hade helt enkelt kunnat vara en konkurrent till Bruno Mattei om titeln Italiens Ed Wood. Men det är han inte. Varför? Eftersom Deodatos filmer är på blodigt allvar och eftersom han gjort en av historiens mest provokativa filmer (som samtidigt lyckas vara väldigt intressant) nämligen Cannibal Holocaust. Överhuvudtaget var Deodato starkast inom just kannibalgenren. Han gjorde även Last Cannibal World, som är världens näst bästa kannibalfilm. Hans opolerade estetik lämpade sig väldigt bra för genren. Det finns en råhet och smutsighet i Deodatos kannibalfilmer som alla andra som gjorde försök i genren saknar och som passar den som hand i handske.

Nu ska vi inte snacka om Deodatos kannibalklassiker utan om en liten film han gjorde så sent som 1993. Vad är det han exploaterar denna gång? Dario Argento! Ja, The Washing Machine är en giallo. Typ. Den har en stor portion av Deodatos vanliga sensationslystnad, men mer om det senare. I den här filmen anstränger han sig verkligen för att kopiera Argentos stil; ljussättning, vinklar, kamerarörelser och dekor. Deodato har till och med fått med Claudio Simonetti, från Goblin, på tåget. Jag har läst att Deodato själv inte gillar den här filmen, att han ville göra en intim film och att den blev misslyckad eftersom han inte fick med kända skådespelare som kunde porträttera detta. Vad menar Deodato med att den är intim? En jävla massa knullande. Serigo Martinos sexfyllda giallos kan slänga sig i väggen jämfört med detta. Inte ens öppet erkända sleazy giallos (som tex The Sister of Ursula eller The Cold-Blooded Beast) har så HÄR mycket fokus på själva sexet som The Washing Machine. Deodatos film framstår mer som en erotisk thriller med själva stommen tagen från en giallo (vilket innebär att den är full av perversioner och med fokus på karaktärernas mörkaste sidor såklart!). Hans självkritik är lite obefogad för det här fungerar och är faktiskt kul!

Tre stycken promiskuösa systrar bor ihop i en lägenhet i Budapest. De spionerar på varandra när de knullar runt och två av systrarna hatar den tredje systerns pojkvän, en skabbig hallickfigur. En natt hittas han, av den ena systern, styckad i lägenhetens tvättmaskin, men när polisen anländer till platsen är liket borta. Polisinspektör Alexander Stacev blir tilldelad fallet, men han anser att inget brott har begåtts eftersom det inte finns något lik. Snart börjar de tre systrarna suga in inspektören i sitt nät och han inleder sexuella relationer med alla tre! Samtidigt börjar han upptäcka att deras olika versioner av vad som hände den där kvällen är väldigt motsägelsefulla och systrarna börjar skylla på varandra. Har det skett ett mord eller inte? Om det har skett så varför? Och framför allt; vem av systrarna är mördaren?

The Washing Machines plot är verkligen absurd, tom för giallogenren. Jag måste erkänna att jag kände mig ganska borttappad i filmens andra hälft. Samtidigt slutar den konstigt nog aldrig att vara intressant. Ilaria Borelli, Katarzyna Figura och Barbara Ricci (som de tre systrarna Kolba) har riktigt roligt i sina roller. De spelar verkligen tre arketyper. Erotiken i filmen fungerar också förvånansvärt bra. Det var nog detta som förvånande mig mest. Slutet är dock ganska oförståeligt och onödigt snårigt, men vad spelar det för roll när jag har haft så kul hela vägen?

The Washing Machine är helt enkelt en rejält underhållande film och det slutgiltiga beviset att Deodato är mer än bara Cannibal Holocaust!

Filmens intro med grym musik av Claudio Simonetti!

 

Annonser

Ett svar to “The Washing Machine (1993)”

  1. […] mest kända kannibalfilmer använde sig tex av denna stil väldigt effektivt. Den filmen är Ruggero Deodatos Cannibal Holocaust. På många sätt är den en perfekt representant för genren eftersom den […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: