Agitator – The Cinema of Takashi Miike av Tom Mes

april 27, 2010

När det kommer till intressanta filmböcker (med fokus på genre eller regissör) så finns det nog inget förlag som är bättre än FAB Press. Spana in deras hemsida så fattar ni. En av deras största bedrifter är denna djupgående och fantastiska bok skriven av Midnight Eye-grundaren Tom Mes. Efter att Mes skrev sin grymma bok om legenden Shinya Tsukamoto gav han sig i kast med att skriva Agitator, en bok om en av de mest intressanta just nu levande regissörerna; Takashi Miike. Jag kommer aldrig glömma min första Miike-film. Det var Fantastisk Filmfestival för ett gäng år sedan och jag och min dåvarande flickvän hade fripass. Vi snackade med en av arrangörerna om vilken film vi borde se. Han sa; är ni inte äckelmagade så ska ni gå på Visitor Q. Ni har nog aldrig sett något liknande. Självklart blev vi aspeppade direkt. Inte långt efter filmens introscen började folk lämna biografen. Det var nog tur för dom eftersom det blev så mycket värre sedan. De som var kvar vred på sig som om de ville sjunka ner genom sätena, inte alla så klart men en ansenlig del. Vad jag inte fattade var varför ingen skrattade. Miike hade ju gjort en hysteriskt rolig, och otroligt nattsvart, film om japanska tabun (speciellt sexuella sådana). Vad Miike nog missade lite var att han inte bara bröt mot tabun i Japan utan i hela jävla världen. Jag står fortfarande idag vid mitt ord; Visitor Q är en hysteriskt rolig film. Om man är på rätt nivå med humorn.

I alla fall så blev detta början på min och Miikes kärleksaffär. Jag har verkligen försökt spåra så många av hans filmer som möjligt, vilket är extremt svårt. Miike är en av världens mest produktiva regissörer (gör så mycket som fyra filmer vissa år). MÅNGA av dessa når aldrig utanför Japan. Självklart blir kvalitén lite skiftande med den takten Miike jobbar, men det intressanta är att jag aldrig sett en av hans filmer som inte har något (och vid det här laget har jag sett jävligt många). Han rör sig ledigt mellan storproduktioner på bio, TV, lågbudget på bio och stright to DVD. Miike själv har sagt att man inte har rätt att kalla sig regissör när man inte utför sitt yrke. Precis som vilket jobb som helst alltså. Du är ju bara rörmokare när du jobbar och inte när du är ledig. Detta är bara ett bevis på Miikes radikala inställning till filmskapande. Ett annat är att när hans Dead or Alive blev en stor hit i Japan, så ville filmbolaget att Miike skulle göra en uppföljare. Miike hatar uppföljare och behöll därför endast filmens titel till uppföljaren (och trean), castade samma två skådisar i huvudrollerna (Riki Takeuchi och Sho Aikawa) och skrev sedan helt nya historier som inte har något alls att göra med ursprungsfilmen. I trean finns det tom flashbacks innan slutstriden från de tidigare två delarna som om det var en sammanhängande serie! Miike är en sann postmodern filmskapare, grymt medveten om mediets konventioner och begränsningar. Han bryter mot dessa konstant. Han räds inte att ta upp ämnen som homosexuell kärlek, illegala immigranters utsatthet i Japan eller kvinnors kamp mot mäns bild av dom. Och det är alltid grymt underhållande, smart och träffar dig som en jävla bilkrasch när han gör det.

Mes bok (som nu är inne på sin tredje utgåva där han försöker hålla jämna steg med den produktiva regissören) skriver inte bara utförligt och detaljerat om alla Miikes filmer (från stright to video-yakuzarullarna till den internationella uppmärksamheten med Audition, Ichi the Killer och Sukiyaki Western Django), utan innehåller även intressanta och djupgående analyser av Miikes centrala teman och filosofi. Utöver detta så får du en väldigt bra biografi över regissören (om hans arbetarklassuppväxt i Osaka), en grymt intressant intervju Mes gjort med Miike (som nästan lite provokativt uppför sig som arketypen av en väluppfostrad japan) plus Miikes egna dagbok från inspelningen av Ichi the Killer (som skrevs som en följetong i en japansk filmtidning). Allt detta är otroligt bra läsning.

Vare sig du är ett fan av Miike eller bara lite intresserad av hans filmer så är Agitator – The Cinema of Takashi Miike för dig. Är du det sistnämnda så kommer du lätt att bli det förstnämnda efter att läst denna bok. Och Miike återkommer snart här på bloggen…

Slutligen vill jag tacka Johan på Mean Streets (RIP) som fick mig att inse Miikes storhet.

Jag kunde inte hålla mig. Här är slutet på Dead or Alive. Jag vet att det inte är lämpligt att lägga upp slut på filmer folk inte sett, men jag brukar visa detta när någon undrar vad grejen är med Takashi Miike. Hans filmer är så fyllda av sådana här fantastiska scener att det nästan är värt att spoila en film för att fatta han storhet.

Och nej, det finns inga hintar tidigare i filmen vad ljusbollen är för något… 🙂

Annonser

3 svar to “Agitator – The Cinema of Takashi Miike av Tom Mes”

  1. […] återkommer till Takashi Miike snabbare än väntat! Det blir en av hans lättsammaste och mer kommersiellt gångbara filmer […]

  2. […] 31, 2010 Takashi Miike behöver ingen närmare presentation här på bloggen. Mannen skiter ju som bekant ur sig filmer […]

  3. […] Läs gärna även min recension av Agitaror, biografin över Takashi Miike. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: